mikani

Så var ännu en vecka avklarad och jag kan kryssa bort ganska så många saker på min "kom ihåg att göra lista", har bland annat; jobbat som en tok, pluggat til ett test, provat ut kläder till norgevisningarna, ridit terränghoppning, tränat, varit social, gått på bio, varit på långmiddag, mysfikat  och försökt få ordning på en massa kartonger samt liv rent allmänt.

Att vara tillbaka i sadeln och hoppa terräng gjorde mig  gott, kunde knappt hålla tillbaka tårarna när vi var klara. Då jag insåg hur mycket jag saknat detta! Sen grät jag lite till för allt möjligt jag saknar som exempelvis kampgrisen... Det är konstigt hur jag som i princip aldrig gråter nu helt plötsligt går och gråter smärre vattenfall varje dag, folk är i chock och jag har plommonögon (vilket alltid är lika klädsamt som det låter)

Börjar bli lite rastlös och vill kunna genomföra massa projekt,  komma igång och verkligen få utmaningar! Det var länge sedan jag kände så men nu är det dags, vet inte riktigt vart varken tiden eller energin ska komma från men nu när jag sagt att jag vill ha utmaningar så är väl det de minsta jag kan börja med att ta tag i!

De två senaste månderna har varit rejäl uppförsbacke och många har sagt till mig att dra ner på tempot. Kan bara säga att det är så jag löser saker, löser, jobbar, kämpar... Det blir inte alltid rätt men de är ett sätt och det är mitt. Saker blir inte bättre för att man sätter sig i branten och tycker synd om sig själv, backen finns ju kvar vare sig man vill eller inte.

Imorgon börjar en ny vecka och jag hoppas och håller tummar och tår för att vissa saker skall gå igenom.. Ni som vet... *tyyysta*.

(Ska ta pålitliga fooorrrden och hälsa på "min" häst snart också...Maybee...)